Ett riskbeteende uppstår när en person gör för mycket eller för lite av ett beteende som annars är önskvärt. Det händer oftast när vi inte är oss själva, till exempel när vi är trötta, hungriga eller känslomässigt påverkade, eller när vi har blivit irriterade och frustrerade. Då är det mycket lättare för våra spärrar att brista, så att vi beter oss på ett sätt som skadar oss själva eller vår omgivning.
Ett bra exempel på detta är målmedvetenhetsskalan i MAP. En person med hög grad av målmedvetenhet är sannolikt mer ambitiös, driven, detaljorienterad och strukturerad – beteenden som generellt sett ofta efterfrågas i många roller. Men om dessa beteenden förekommer för ofta, i för många situationer och med för hög intensitet, finns risken att personen uppfattas som överdrivet ambitiös och sätter upp orealistiska mål, är så detaljorienterad att projekten inte kommer framåt eftersom allt måste vara perfekt, eller har en struktur som hämmar kreativiteten. Samma grundläggande beteende, men helt olika resultat. Vi kan också vända på skalan och ta exemplet med en person som har lägre grad av målinriktning. Positiva egenskaper som förknippas med det är flexibilitet, förmågan att snabbt byta fokus och en mer lättsam inställning till mål och struktur. Det här är beteenden som kan vara mycket värdefulla i en föränderlig och instabil arbetskultur. Men även här kan frekvens, intensitet och varaktighet påverka hur beteendena uppfattas av andra. Den spontana och flexibla sidan kan övergå i att personen uppfattas som ostrukturerad, impulsiv och benägen att skjuta upp saker. Med andra ord blir ett beteende riskfyllt om det förekommer för mycket eller för lite i förhållande till vad som är rimligt i sammanhanget.
Oftast har våra riskbeteenden en nära koppling till de personlighetsdrag som är mest framträdande hos oss. Med andra ord överanvänder vi vanligtvis sådant som redan ligger nära till hands för oss beteendemässigt. Om jag är extrovert och ofta hanterar situationer eller löser problem genom att vara social, glad och trevlig, är det ofta dessa egenskaper jag använder i en situation där jag känner mig trängd eller stressad. Vi tar till våra styrkor när vi behöver dem som mest. Problemet uppstår när vi överanvänder dem och våra karismatiska och sociala egenskaper i stället blir uppmärksamhetssökande, dominanta och ytliga.